Alectas analytiker jobbar på och nu har nästa innehav kollapsat. Signature Bank, som fokuserat på världshistoriens största bedrägeri – kryptovalutor, går snart i graven och tar med sig ett par miljarder kronor till från svenska pensionssparare. Snart faller förmodligen även First Republic Bank och spär på de enorma förlusterna.
Varför inte klistra upp Dagens Industris börslistor på en vägg och låta en apa kasta pil på den. Träffar pilen en aktie – köp 🙂
Tjänstepensionsförvaltaren Alecta lyckades spekulera bort 8 miljarder kronor av pensionskapitalet förra veckan. Stora innehav i Handelsbanken, Europas säkraste bank enligt Global Finance, såldes av och i stället satsades svenska pensionspengar på amerikanska nischbanker varav den största, Silicon Valley Bank, kollapsade på en enda dag förra veckan.
Alectas VD, Magnus Billing, bär det yttersta ansvaret för detta monumentala misslyckande och kommer troligtvis få sitta kvar på sin post…
Att spara i indexfonder är för mig ett självklart val om man inte har kunskap, tid eller intresse av att spara direkt i aktier. Vi i sparsamma familjen sprider ut ett månatligt sparande på ett gäng olika indexfonder med olika inriktningar som t. ex Global, Europa, Finland, Norge, Sverige, Danmark, Emerging Markets etc.
En trend, som pågått i många år, är att USA-börserna tagit över en allt större del av globala indexfonders regionsfördelning. Jonas Fagerström på Privata affärer skrev en artikel om det i höstas. Visst, det finns säkert någon slags matematisk logik i att det blivit så här men den logiken tar inte hänsyn till riskspridning, valutarisk eller landsrisk.
Om nästan 7 av 10 kronor investeras i USA så är globalfonden snarare en USA-fond och sådana finns det redan gott om. (Kanada utgör dessutom ett par procent i de globala indexfonderna och då utgör Nordamerika som region en ännu större del jämfört med resten av världen i dessa fonder). I exemplet ovan kollade jag upp ett gäng fondförvaltare för att se USA:s andel och det framgår tydligt hur det ligger till.
Jag skulle gärna se en betydligt större och jämnare spridning bland olika länder än det här USA-fokuset och min tysta protest är att jag viktar ner sparandet i den globala indexfonden jämfört med andra fonder.
Hur ser ni läsare på detta? Dela gärna med er er åsikt 🙂
(Handel med aktier, fonder och andra finansiella instrument är förenat med risker. Innehållet i detta inlägg ska inte tolkas som ekonomisk rådgivning på något sätt. Du som bloggläsare är ansvarig för dina egna investeringar.)
Idag fick vi en utbetalning från Försäkringskassan av regeringens elstöd till hushåll. Nu har vi inga jättekostnader för el men fick ändå ersättning för motsvarande 5 veckors elförbrukning i vintras…Vår nästa elräkning ligger redan för betalning nästa vecka så hela elstödet åker ut lika snabbt från kontot som det kom in men det var ju kul så länge det varade.
Senare ikväll kommer ett inlägg som redovisar vilka kraftförsörjningsbolag vi har i portföljen 🙂
Med en dag kvar på 2022 så är det dags för en sammanställning av året som gått och lite om planerna inför nästa år. Det blev totalt 52 blogginlägg så jag lyckades hålla ett/vecka i genomsnitt men målet är självklart att skriva betydligt fler inlägg. Ni andra ekonomibloggare får gärna slänga in min blogg i era länklistor 🙂
Hur gick portföljerna jämfört med index? Lite svårt att beräkna då de är utspridda men på de konton jag hanterar var nedgången 5,8% under året och på fruns konton var nedgången 9,4%. Jämfört med OMXS30:s nedgång på 14,8% under året så gjorde vi bra ifrån oss relativt sett.
Utdelningarna under året:
(exklusive ev. källskatter)
Januari
6 263 kr
Februari
3 156 kr
Mars
10 729 kr
April
34 475 kr
Maj
55 052 kr
Juni
19 581 kr
Juli
7 217 kr
Augusti
4 662 kr
September
6 004 kr
Oktober
14 647 kr
November
13 697 kr
December
8 472 kr
183 955 kr
60 % av utdelningarna rasslade in andra kvartalet och så kommer det nog se ut framöver då de flesta halvårs-, och årsutdelande bolagen skiftar ut pengar just denna period. Inte oss emot då ett av våra långsiktiga mål är att kunna finansiera sommarresor med utdelningarna som kommer just i kvartal två.
Barnens portfölj:
Aktierna i ungarnas portfölj har inte rört sig så mycket under året och har pendlat upp och ner kring 750 000 kr. Telia och Telenor har varit riktiga sänken och gått ner orimligt mycket i min mening men de kan ligga där och dela ut fortsättningsvis. Totalt fick vi in 45 702 kr i utdelningar, vilket motsvarar 34 stycken extra barnbidrag för året. Vi har återinvesterat det mesta men även använt runt 10 000 kr av utdelningarna för att betala sommaraktiviteter, idrottsläger och lite annat smått och gott.
En förändring under 2023 är att äldsta barnet kommer få barnbidraget som månadspeng men med förbehållet att 525 kr av barnbidraget oavkortat går till ett fondsparande i eget namn på Avanza. Dessa kommer placeras i 5 olika indexfonder och inte bli tillgängliga för barnet fyller 18. Vi kommer också sätta upp ett vanligt sparkonto, också i barnets namn, för ett målsparande. Hur mycket som vår äldsta vill sätta in där får hen bestämma själv men vi kommer föreslå ett par hundralappar. Tanken är att från tidig ålder skapa förståelsen för sparande, hur viktigt det är och hur kapital kan byggas över tid så länge man tänker långsiktigt. När barnet kommer upp i sommarjobbsålder så ska de redan tänka att de ska spara en del av inkomsterna. Ju tidigare sparandet börjar desto snabbare kommer snöbollen rulla!
Vi kommer fortsätta spara 500 kr i månaden för äldsta barnet i den befintliga aktieportföljen som står i våra namn. För yngsta knodden fortsätter vi med att spara 1 825 kr i månaden fram till att hen blir tonåring.
Totalt aktieportföljvärde 31/12 2022:
3 447 759 kr
Vår sparstrategi för 2023:
Sparkvot: 50% av nettolönen skall sparas i aktier, fonder och på sparkonton. Detta kan låta som extremt mycket men vi lever ett helt vanligt liv och våra månadsutgifter är i princip oförändrade de senaste tre åren.
Aktieutdelningar: 90% skall återinvesteras och 10% användas för barnens aktiviteter.
Återbetalning utländsk källskatt: 100 % skall återinvesteras i aktier.
Matlådor: i november och december åt vi jobblunch på restaurang vid endast två tillfällen. Resterande arbetsdagar hade vi med oss matlådor. Bara med denna åtgärd har vi sparat tusentals kronor jämfört med om vi skulle ha ätit ute varje arbetsdag. Detta ska vi fortsätta med under nästa år.
Vår aktiestrategi för 2023:
Inga större avvikelser egentligen utan fortsatt fokus på ”tråkiga” stabila företag som säljer varor eller tjänster som människor inte kan vara utan; energi, dagligvaror, mobilabonnemang, försäkringar, läkemedel o.s.v. Vi kommer förmodligen vara försiktiga med ytterligare köp i fastighetsrelaterade aktier.
Vår fondstrategi för 2023:
Fortsatt månatligt sparande i indexfonder samt i Spiltan Investmentbolagfond. Har börjat kika på guld-, och ädelmetallsfonder men avgifterna är väldigt höga och innehaven väldigt volatila så vi får se.
Utdelningsmål för 2023:
Årets utdelningar var delvis dopade av bonusutdelningar men målet för 2023 är att landa någonstans mellan 200 000 kr och 225 000 kr tack vare kontinuerliga köp i aktier.
Champagnen ligger på kylning så med det önskar jag alla läsare stort lycka till med era egna sparmål och vägen till finansiellt oberoende 🙂
Häromdagen fick vi vårt första mail från en av våra bloggbesökare som undrade hur mycket vi sparar varje månad till våra barn och hur vi lyckats spara så mycket. Barnens aktieportfölj är värd cirka 750 000 kr idag och genererade år 2021 cirka 2600 kr/månad i utdelningar.
Jag, pappan i familjen, skriver alla inlägg med input från frun så innan jag fortsätter så vill jag understryka att jag har stor förståelse och respekt för att alla föräldrar har olika förutsättningar att spara rent generellt och självklart helt olika möjligheter att spara till sina barn. Vare sig mina föräldrar eller min frus föräldrar sparade något till oss under barndomen så vi började på noll efter vi flyttade hemifrån. Vi har inte fått ekonomisk hjälp på något sätt med körkort, insats till lägenhet eller några andra ”större” inköp av våra föräldrar. Det dyraste jag någonsin fått av mina föräldrar var en mountainbike när jag gick i högstadiet och den kostade runt 4 000 kr.
Fråga: Ska man överhuvudtaget spara pengar till sina barn? Här råder delade meningar. Vissa ser det som en självklarhet att spara pengar till barnen, framförallt till en insats i första lägenheten, till körkortet eller kanske till en utbildning utomlands. Andra anser att barnen själva får jobba ihop sitt sparkapital och stå på egna ben. Min åsikt är lite mitt emellan och det beror lite på min och fruns upplägg kring sparandet, vilket jag kommer förklara i detta inlägg.
Fråga: Ska man spara till sina barn i deras egna namn eller på annat sätt? Här uppstår ofta det första problemet med att spara till sina barn. Om du skapar t. ex en aktiedepå eller ett sparkonto i barnets eget namn så får han eller hon tillgång till allt sparande på 18-årsdagen oavsett om du som förälder anser att ditt barn är moget att hantera sparkapitalet. Jag har hört skräckexempel i min egen bekantskapskrets där 18 års sparande slösats bort på en enda sommar; resor, nöjen, fester och shopping. Visst, alla 18-åringar kommer inte bränna sparkapitalet så snabbt eller på onödiga utgifter men risken är överhängande att sparkapitalet inte förvaltas med den respekt och försiktighet som du som förälder skulle ha gjort. En 18-åring har inte den framförhållning eller långsiktiga tänkande som en förälder med längre livserfarenhet har.
Mitt råd är att inte spara i barnets eget namn.
Fråga: Hur sparar ”Sparsamma familjen” till sina barn? Vi sparar med Avanzas ”barnspar”-konton, vilka är kapitalförsäkringar registrerade i våra egna namn. Det betyder att vi förfogar kapitalet till 100% tills den dag vi själva anser att barnen är mogna nog att hantera pengarna. När den dagen anländer, eller ens OM den dagen anländer, vet vi inte men då bestämmer vi som föräldrar vad som kommer ske. (Detta ska ej tolkas som reklam för Avanza. Samma upplägg för barnsparande finns hos de flesta andra banker.)
Om jag eller frun skulle gå bort så står barnen som förmånstagare för sparkapitalet och kommer då automatiskt få tillgång till pengarna.
Ett fel vi gjorde var att vi skapade ett separat barnspar för vårt andra barn i stället för att fortsätta med det första barnets barnspar och helt enkelt lagt in andra barnet som femtioprocentig förmånstagare. Det som slog oss var att vi rent teoretiskt skulle kunna spara lika mycket pengar till varje barn men ena barnet skulle kunna drabbas av en betydligt sämre utveckling i sin portfölj än det andra, vilket skulle bli orättvist. Vi har fortsatt med två barnsparkonton men barnen står som förmånstagare på hälften av båda kontona så i slutändan blir det 50/50 oavsett hur respektive konton utvecklas.
Fråga: Hur mycket sparar ”Sparsamma familjen” till sina barn varje månad? Vi sparar barnens båda barnbidrag + 1 000 kr varje månad, vilket blir 3 625 kr. För första barnet sparade vi ”bara” barnbidraget i två år och sedan lade vi till 250 kr/månad. Vid enstaka tillfällen har vi också satt in lite extrapengar om mor-, eller farföräldrar skänkt en slant vid en högtid eller födelsedag. Detta handlar dock inte om mer än ett par tusen kronor under 10 år.
Vi sparar uteslutande i aktier och har återinvesterat det mesta av utdelningarna under årens lopp.
Fråga: Varför sparar ”Sparsamma familjen” till sina barn? Jag och frun diskuterade vårt sparupplägg redan innan första barnet och målet var att skapa en pengamaskin, vars utdelningar kunde finansiera utgifter kopplade till barnet/barnen (vi ville ha två barn). Under barns första år så är det egentligen inte så mycket utgifter annat än blöjor, barnvagn, kläder och annat som hör till. Visst, vi var båda föräldralediga i relativt långa perioder med lägre inkomster, men inte utan att kunna fortsätta spara. (Vi köpte i princip allting begagnat från start och köper fortfarande en hel del begagnat men mer om det i ett annat blogginlägg).
När första barnet närmade sig 6 år så började utgifterna öka; aktiviteter, cykel, snowracer, sparkcykel mm men detta kunde då betalas med utdelningar. Vi har betalat allt från kläder, idrottsläger, resor, cyklar, fotbollsskor, mobiltelefon och en massa annat med hjälp av utdelningar. Nu i sommar kommer vi delfinansiera barnens flygbiljetter till en resa och likaså det yngsta barnets kollovistelse, bara med utdelningen från Tele2 nu i maj.
Kort och gott: kostnader förknippande med våra barn kan pengamaskinen till stor del stå för nu och så länge de bor hemma. Detta ger oss en trygghet så att oavsett vad som händer så kommer idrottsaktiviteter, språkresor eller andra saker kunna betalas med utdelningar. Även kommande resor och semestrar kan vi betala med utdelningar, om det skulle behövas, utan att privatekonomin tar en smäll.
Fråga: Hur kan man spara om man har det svårt att få privatekonomin att gå ihop eller om man inte har tillräckligt med kunskap om aktier? Återigen, jag har stor respekt och förståelse för att alla föräldrar har olika förutsättningar så mitt råd är att spara i en eller ett par olika indexfonder med låg eller ingen avgift. Indexfonder har normalt 100 kr/månaden som lägsta insättning och med ett månadssparande så följer sparandet den allmänna börsutvecklingen och du som förälder behöver inte sätta dig in i enskilda värdepapper och hålla reda på nyemissioner, aktiesplittar, fusioner och andra händelser som dyker upp när man sparar i aktier.
Om du sparar direkt i barnets eget namn eller i ett ”barnspar” som vi gör är helt upp till dig. Det finns inget rätt eller fel. Det viktiga, rent allmänt för en familj och för samhället i stort, är att individer har ett kontinuerligt sparande. Ett sparande på 100 kr/månaden är bättre än ingenting.
Fråga till bloggläsarna: Vad har ni för åsikter om sparande till barn? Vore intressant att höra tongångarna 🙂
(Handel med aktier, fonder och andra finansiella instrument är förenat med risker. Innehållet i detta inlägg ska inte tolkas som ekonomisk rådgivning på något sätt. Du som bloggläsare är ansvarig för dina egna investeringar.)
Vi har majoriteten av våra utländska innehav i kapitalförsäkring då det är mer gynnsamt i termer av källskatt. Utdelningar från utländska aktier i ett investeringssparkonto beskattas lika mycket men det finns ett tak på hur mycket av källskatten du får tillbaka i efterhand. Det taket är väldigt lågt satt så jämfört med en kapitalförsäkring är det inte gynnsamt för en utdelningsinvesterare med ISK-konton för utländska innehav.
Nu i april fick vi återbetalning av avdragen källskatt för år 2019 och det visade sig att vi fick tillbaka 100% av källskatten oavsett land. Att det tar flera år att få tillbaka källskatten är självklart tråkigt men det är priset man får betala för diversifiering med utländska bolag. Nordea betalar tillbaka källskatten snabbare i sin kapitalförsäkring men vi håller oss kvar till Avanza trots väntetiden.
På grund av Rysslands krig mot Ukraina så har världens börser drabbats av stora ras i februari och vem vet när och hur detta krigsvansinne ska sluta. Omvärldens sanktioner mot Ryssland saknar motstycke i historien men det kommer inte bara att drabba Ryssland och dess invånare. Resten av världens ekonomier kommer drabbas negativt eftersom Ryssland är en enormt stor ekonomi som är djupt införlivad i den globala handeln. Självklart är det mänskliga lidandet det värsta med krig som detta men vi bör vara medvetna om de långtgående konsekvenserna både geopolitiskt men också ekonomiskt.
Många stabila bolag har sett sina aktiekurser rasa och vissa ser köplägen redan nu. Jag är dock mer försiktig och kommer vänta ett tag till innan jag återupptar investerandet. Även om våra portföljer till störst del innehåller värdebolag som kommer hålla långsiktigt så känns ändå situationen i omvärlden som alltför osäker för att veta vad som kommer hända. Om kriget trappas upp eller sprider sig till fler länder kommer börserna rasa än mer, om kriget upphör och fredssamtal blir aktuella så kanske börserna stabiliserar sig. Jag hoppas på det senare så snart som möjligt!
Hur resonerar ni? är ni fortfarande aktiva på marknaden eller har ni också pausat köpen?
Denna vecka började minst sagt skakigt på grund av situationen mellan Ukraina och Ryssland. Jag är själv för dåligt insatt, rent geopolitiskt, för att ha någon åsikt i frågan men min reflektion handlar mer om idén att sitta still i båten när börsen är skakig.
Eftersom våra investeringar, till allra största del, är placerade i stabila företag med lång historik, väl beprövade affärsmodeller och god intjäningsförmåga så är vi inte direkt oroliga när det skakar som det gör ibland. Visst är det tungt att se portföljen minska så mycket men om vi lyfter blicken så innebär inte nedgången att folk kommer sluta ringa med Tele2, sluta handla mat på Hemköp eller upphöra att tanka med bensin baserad på olja som Equinor säljer.
Statistiskt och historiskt sett så går börsen alltid upp så att sitta still i båten och härda ut nedgångarna är definitivt vårt förhållningssätt. (Att börsen alltid går upp beror mycket på att centralbankerna skapar för mycket pengar och förstör valutornas värde men det är en annan diskussion).
Frågan är då om man alltid ska sitta still i båten eller om man ändå ska sälja i raset? Det är helt och hållet upp till en själv, ens egna förutsättningar och hur ens portfölj ser ut. Glöm inte att börsras som i måndags gör att man kan köpa fler aktier till portföljen till ett lägre pris 🙂
Hur gör ni läsare med era portföljer när det blåser storm på marknaderna?
(Handel med aktier, fonder och andra finansiella instrument är förenat med risker. Innehållet i detta inlägg ska inte tolkas som ekonomisk rådgivning på något sätt. Du som bloggläsare är ansvarig för dina egna investeringar.)